om att brottas bland kuddar och att älska att förlora.

Kom hem för ett tag sen, Alfons och Dag-Otto blev glada över att se mig tror jag.
Gjorde kycklig och ris som jag precis smällt i mig, mår fortfarande dåligt. Kanske dags att inse? Jag lär mig aldrig.
Chips och en massa vatten får det bli ikväll, tv/film och mamma.
Har egentligen ingenting att skriva, är så fruktansvärt trött, mår illa och har ont i hela kroppen. Tycker rätt synd om mig, men allt va självförvållat så jag antar att det bara är att stå ut.
Denna veckan ska jag vila mig, träffa mina underbara och bara må bra, punkt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0