mormor, min älskade mormor.
Och så kom det igen... Ännu en gång gjorde mormor min kväll, min dag, mitt liv.
Gjorde gratinerade äpplen tillsammans, något av det godaste jag ätit.
Sitter i soffan och tittar på ullared och dricker te. När hon plötsligt säger:
- Vi åker och köper en säng till dig imorn.
- Gör vi? Varför?
- Äh, tänkte ifall du behövde en ny.
- Jaha? Bara sådär?
- Aa jag orkar inte åka och hämta den andra, lättvindigare och bara köpa en. Inga konstigheter Elin!
Hur skön? Hur skön får man bli?
åh, det finns så mycket att säga om henne. Saker som bara jag vet, saker som gör att hon blir min mormor. Hon gör mig glad.
Imorgon börjar vi 08.50 och jag är inte alls pepp på att gå upp tidigt. Öööörke!
Är inte pepp på något, är inte pepp på det hemska vädret, inte alls pepp på att orka umgås med någon.
Höst deppen närmar sig... Tjooho va nice det låter.
Slaskigt inlägg.
Jag lägger mig toch drömmer om de fina dagarna i Karlan tillsammans med mamma istället.
