som ett obehagligt allvar, drar sig hösten in i stan.

Och då kommer känslan
den smygande känslan
den ända jag inte rår på
Då stänger jag själen
klämmer ihjäl den
hittar en himmelsk drog
Och då kommer känslan
är jag den ända som aldrig förstår
...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0